På bara 1½ vecka hann jag med två besök till Min Eden. Men tur är väl det då att det är en sån där trädgård som tål att besökas, fast varje dag om man hade möjlighet (och tid kanske). Den här gången bestämde jag mig för att bara njuta av detaljerna och uppleva allt igen. Jag kröp omkring, och stundom nästan låg raklång på gräset för att fånga “bilden”.
Det blev nästan bara detaljbilder denna gång, men lika njutbar är trädgården fortfarande för det! 🙂 Se och njut!
Här satt det en storbystad dam helt plötsligt i allsköns ro! Jag älskar henne! Hon har det så svalt och skönt där under bladverket! Samtidigt är jag också väldigt glad över att inte ha samma problem under min meditation.
Och vid staketet i en mycket grönskande gång, satt det ett kärleksfullt par och myste. Jag böjde mig bara ner, knäppte bilden och skyndade vidare… Bara för att inte störa så mycket. De är säkert mycket tacksamma över att få behålla sin anonymitet.
Det är surjordsrabatten som egentligen kräver macroobjektivet… Men det duger gott att krypa ner på gräset, och komma nära också. Och här ska ni veta att det kryllar av små motiv!! Men ska ärligheten fram, så fanns inte den där blomman från syrenhortensian där från början…
Nu tror jag inte att Nina hade tänkt att man skulle se den här lilla dammen från den här vinkeln. Jag hoppas du förlåter mig, för det här är en bra fotovinkel med mängder av djup.
Tack för ännu en njutningsfull upplevelse Nina!
HÄR kan du läsa om mitt förra besök till Min Eden!
Va många bra bilder du fick! 🙂
Helt SANSLÖST härliga bilder!!! Mange mange TACK…Ljuvligt när ni hittar nya vinklar att fotografera, själv har jag ju vid detta laget låst mig och har svårt att hitta nya…Jag är glad att du hittade herr Uggla *skratt* han är ju inte helt lätt att få syn på, inte heller kärleksparet ;D Det märks att fotografer har vana sökande ögon … Jag älskar din bilder, Sandra!
Kram Nina