Och så har vi den vackra, vinröda, blodflädern som med nöd och näppe borde överleva här. Varför den övervintrat utan problem kan jag ännu inte säga eftersom den planterades förra säsongen och vi hade en så mild vinter som vi hade nu senast. Kanske var det tack vare det, eller så har jag av misstag gett den en bra plats (den står vid tomtgränsen mot väster, strax före en sluttning mot granntomten, och har nu dessutom fått ett staket som skyddar mot västanvinden).
Hur som helst är jag glad att den överlevt, och att jag får se en blomning!