De tre indianerna behövde inte mer än en dag på sig att bli kompisar med resten av gänget.
Jag fick lyfta in silkeshönan, men efter det hade jag dem allihopa på pinnarna -för första gången på länge. Imorgon blir jagar med den sista överloppstuppen, sedan är det vår dvärgcochin som är herre på täppan här på backan.
Han är utan namn ännu, och jag borde verkligen börja komma på något finurligt snart.