Det är harmonin jag vill åt.

Nu ska ni tro att det kliar i fingrarna efter att ha suttit på första parkett i Ahlbeckssalen i 1½ timme och lyssnat på Hannu Sarenström. Helst hade jag satt på mig pannlampan och traskat ut med spaden i handen, återuppbyggt växthuset eller fixat ett staket av något slag. Inspirationen flödar bokstavligen ut genom kroppen och det spritter lite extra av energi.

Sedan får man påminna sig själv om att det bara är mars och att det knappt är möjligt att slå ner spaden längre än en centimeter.Jag struntade nästan helt i alla invecklade växtnamn som nämndes under kvällen, för i år känns det väldigt oviktigt med de där fula namnlapparna man sticker ner bredvid nyplanterade växter. De där lapparna som ändå bara bryts av under vintern och man sedan får gå och plocka upp. Gång på gång påminns jag av att det är känslan och atmosfären i trädgården som är det viktiga, inte mångfalden och invecklade växtnamn.
Det var precis det jag hörde mellan alla latinska växtnamn på kvällens föreläsning.

Smultron, smultron, smultron.
Lager på lager också i trädgården.
Brunnäva är billig och lätt att sprida.
Lättodlat och enkelt.
Rodgersia tar sig först 5:e året. *suckar*
Titta inte på det som är ogjort, utan njut av det som är gjort.

Det är sånt som finns bland mina inspirationspunkter från kvällen. Både praktiska råd och råd på det mer hälsosamma planet. Man ska helt enkelt inte göra det svårt för sig, och det är det jag brukar säga åt de som inte vill ha blommor för att “det är så jobbigt att rensa ogräs”; fyll rabatterna så ogräset inte slipper fram! Så enkelt är det! Tänk i fält! Tänk på hur en sommaräng ser ut, eller vägen på bilden här ovanför- det är kvalitét och inte kvantitet. Mycket av en och samma sort. Lättodlade sorter som sprider sig lätt och utgör en mängd. Det är det klokaste jag kan återge från föreläsningen.

Förutom Hannu fanns det en mängd bekanta ansikten i folkmassan. Nina, Nina, Kitty, Sandra, ett gäng från Sunds osv…