Och jag som hela tiden har gått omkring och trott att jag inte kan kompostera.
De här skönheterna hittade jag efter några spadtag i vår hög med trädgårdsavfall. Såna här smaskiga maskar kan väl inte annat än vara ett tecken på att förmultningsprocessen är igång. Jag grävde ett hål i mitten för att kunna botanisera i hur det såg ut i kärnan av komposten, och det enda jag hittade var, mull! Hurra hurra, jag KAN kompostera!! Hönsen var mycket glada över kompostmaskarna.
Det här tror jag att ska föreställa en av trädgårdshandskarna jag fick till min första morsdag för två år sedan. Jag ser ingen annan förklaring än att den av misstag hamnat i komposten och att tygdelarna helt enkelt förmultnat medan lädret inte gjort det. Alltså det här är så roligt!! 
Bara vi får flyttat vårt trädgårdsskjul så ska jag färdigställa den nya komposten där skjulet stått och sedan ta den i bruk!
I min sagarden 